För jag har tagit studenten!

En sån underbart galen dag. Tusen intryck, sjuhundrakramar och en hög med presenter. Från frukosten i parken vid nio till hemfärden från gubbskivan vid halv två var det fullt ös.

Det är omöjligt att beskriva allt som hände här på bloggen men en sak tänkte jag dela med mig av. När vi samlades i klassen på förmiddagen så läste musikläraren Ola ett jättefint tal av Nelson Mandela. Så bra att det hamnar här.

Nelson Mandelas Installationstal

Vår djupaste rädsla
Är inte att vi är otillräckliga
Vår djupaste rädsla är att vi är omåttligt kraftfulla.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker
som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss själva
hur skulle jag kunna vara genial,
underbar, begåvad, fantastisk?
Men, varför skulle inte Du vara det?
Du är ett Guds barn.
Att Du låtsas vara liten hjälper inte världen.
Det finns inget upplyst i att krympa
för att andra människor
inte skall känna sig osäkra i Din närhet.
Vi är alla avsedda att lysa
som barn gör.
Vi föddes för att manifestera
Guds härlighet
som är inom oss.
Det finns inte bara i några av oss.
Det finns i var och en!
Och då vi låter vårt eget ljus lysa,
ger vi omedvetet andra människor
tillåtelse att göra samma sak.
När vi är befriade från vår egen rädsla,
berfriar vår närvaro automatiskt andra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback